Här har jag suttit en bra stund denna tidiga lördagmorgon och målande beskrivit hur dagen ska se ut, vräkt ur mig sarkasmer över min sambos selektiva hamstringsiver (spara på gammalt skräp som visserligen var kostsamt en gång i tiden men aldrig mer kommer att användas) och redogjort för mina planer att köpa en ny och väldigt fin gubbcykel. Åtta växlar och ballongdäck och lyse som tänder sig själv när det börjar mörkna. Ja, jag är prylbög.
När jag ska klistra in en bild på cykeljäveln – jag letade fram den på Skeppshults hemsida – så hakade datamaskinen upp sig. Händer väldigt sällan men givetvis alltid när jag bankat in en himla stor text utan att spara.
Övrig sysselsättning denna helg: Sommardäck på Volvon, organisera mitt garage bättre och byta olja på motorcykeln. Möjligen fixa lite i hemmet också. Observera MÖJLIGEN.
Blir det hyggligt varmt kanske jag kör en vårtur på MC också.
Eventuellt bio i kväll. Om ork, vilja och lämpig film finnes.
Jag glömde min huvudtes i den ursprungliga texten, alltså innan datorn gick och hängde sig. Tesen om den eviga förbannelsen, att vara dömd till att vakna halv sju varenda lördag när hela världen sover.